Ja, vad ska man säga. Han var jättekonstigt på framhoppningen. Började med att när jag bara skrittade där så höll han på och slängde sig & blåste för saker jag inte såg. Han liksom "tittade" ner i marken och var skiträdd för någonting jag inte förstod (ni som suttit på en häst som verkligen tittat och varit dörädd för något på marken vet hur de känns, de går inte att misstolka och tro att de är något annat) Så framhoppningen blev ju lite som den blev, fick hoppa några få språng och nöja mig med det helt enkelt.

 

Sen var det då själva banan. 10 hinder totalt, 8 gick felfritt och bra men sedan tappar han totalt fokus till nionde hindret så det är som att han bara tappade fokus och inte "såg" det eller förstod att han skulle hoppa. Så fick ett stopp där. Slog mig rätt ordentligt i bröstkorgen så har fortfarande riktigt ont..:( Sedan red jag mot de igen och såg att jag låg på halvläge så jag drog stopp och tackade för mig. Kändes så onödigt att han ska få behöva ta i allt han kan på sånna hinder så därför drog ja stopp, ville va schysst mot honom på något konstigt sätt. Haha.

 

Men ja, 8 av 10 var som sagt jättebra så jag får vara nöjd med det och de är jag nog också även om jag fortfarande är lite förbryllad över det nionde hindret. Men men, ridsporten i ett nötskal - upp som en sol, ner som en pannkaka ;) Haha!

 

Bild från 110 i Brunflo

 

Isabella Bergh <-länk fotade lite bilder så ska se när jag får dem så slänger jag eventuellt upp någon här :)

 

Men jag är nöjd med helgen. Har ju avklarat sesångens mål som var att kvala klart till 130. Det har vi nu gjort och att man får lite motvind ibland får man räkna med i denna sport. Det är inte så lätt att hålla på med de vi gör, vi ryttare är faktiskt rätt tuffa!

 

/ Emma