Men hurrni, vi har helt glömt bort att svara på en gammal frågestund! Så vi gör det nu istället, haha förlåt! Vi börjar med Emmas svar så publiceras Johannas senare!

 

 

 

 

 Oj, jag har faktiskt inget speciellt som är främre än de andra. Men när vi kvalade klart till MSV som unghäst förra året var ju roligt :)

 

 Det har vi svarat på tidigare,  så jag drar det kortfattat för att inte tråka ut er - att debutera 130 samt rida mer dressyr.

 

 

 

 

Hej och tack så mycket! Mitt mål för säsongen är att starta 130. Blev färdigkvalad förra sommaren men har kännt att jag har velat mogna lite tillsammans med honom som ekipage, det är ändå rätt stor skillnad från 120. Dock vet man ju aldrig hur det går osv, så jag kommer inte bli besviken om vi inte startar heller, men om det fortsätter att rulla på lika dant som nu så :) Jag känner inget behov av att stressa upp i klasserna innan vi är redo eftersom han är så pass ung och till viss del oerfaren.

 

Övriga mål jag har är att komma igång lite mer med dressyr/markarbetsträning. Hann ju träna för en dressyrtränare en gång i våras innan han blev sparkad och sedan har jag kommit av mig helt. Vill förtydliga att jag är jättenöjd med min vardagstränare Catta, hon är verkligen duktig på både dressyr och hoppning, men det kan vara nyttigt och intressant att träna för någon annan som ser på en med nya ögon. 

 

Någonting jag ser fram emot är våra stora hemmatävlingar på gräs. Inte för att jag gillar att rida på gräs så mycket (tycker det känns omständigt med broddar och allt, plus risken för tramp) men det är alltid en sån himla härlig atmosfär och stämning under dessa tävlingar! Har ni inte tävlat på Sundsvall summer horse show så är det dags iår tycker jag! :) Sen har ju även Näset mysiga och härliga tävlingar på sin stora fina grusbana! Det enda problemet med de tävlingarna för mig är att Fimpe varit livrädd på framridningen då det ligger vid vattnet.. Men det ligger ju rätt nära härifrån så har funderat på om jag ska fråga om jag får åka dit för rida lite på den banan bara för den sakens skull.

 

Vad kul att du tycker det!=) Har flera mål för säsongen bland annat att kvala till 130 och sedan om allt känns bra att starta 130. Som det känns nu känns 120 lätt att rida men sedan får man inte glömma att det är stor skillnad mellan en Lätt klass och en Medelsvår. Så om jag inte känner att det känns bra så kommer jag inte att starta 130 iår utan att vänta till nästa. Men vi får hoppas att det fortsätter som tidigare :)

Sedan har jag flera andra mål som jag jobbar med dagligen hemma både i min ridning och med henne.

 

Det jag ser fram emot i sommar är som Emma skrev våra sommartävlingar tycker att det är superkul med grästävlingar om det är bra väder. Annars blir ju underlaget så tråkigt om det regnar så vi får hoppas att solen skiner då! Sedan hoppas jag att få åka till Brunflos meeting, det är supermysigt där! Jag hoppas bara att framhoppningen har blivit bättre än ifjol! 

 

Emmas svar: Hej och tack för din kommentar! Vad snäll du är :) Saker som är bra att ha är ju lite beroende på vilken typ utav häst man har. Jag som har en buse behöver ju tex. oftast ha något att snabbt kunna laga saker med, exempelvis silvertejp. Sedan är ju precis som du sa sårtvätt jättebra att ha. Det viktigaste är ju faktiskt att ha sjukvårdssaker till hands ifall att olyckan är framme, så de skulle nog faktiskt vara prio ett för mig. Då menar jag tex: alsolsprit, sårtvätt, kompresser, gasbinda, bomull, jodopax, helosan, febertermometer, sax osv. Har även egna värktabletter i stallet ifall de skulle behövas. Sen saker som är lite mer av själviska skäl och för min egen bekvämlighet så måste jag säga...

Stallbetjänt!
Då menar jag en sån här:

(Om Leifträning dag 2)

 

 

Svar: Hej Ida! :) Vi bor i Sundsvall och tävlar för Sundsvalls Ridklubb. Det är också deras ridhus som vi tränar i på filmen, samt alla andra gånger om ingenting annat skrivs!

 

Tack för din kommentar! Kram

 

/ Emma

Fick en fråga som jag tänkte kunde vara bra att svara lite allmänt på, det är ju ett rätt vanligt problem nämligen :

 

En random fråga: När ni sätter på era hästar benskydd, i vilken ordning gör ni det? Har ni en speciell? Har nämligen lagt märke till att jag själv alltid (i alla fall 9 gånger av 10) sätter på framskydden först. Om inte så gör jag "en sida i taget" alltså typ h.fram & h.bak sen andra sidan..

 

Hur gör ni? haha.

 

 

 

Horseman's one step är ett putsmedel som både rengör och fettar in grejerna man putsar. Det är gjort så att man ska slippa de hederliga "två stegen"( alltså först behöva rengöra grejerna och sedan fetta in) Jag tycker att det är jättebra och det gör Johanna också. Lädret blir verkligen mjukt,rent och fint :) Jag gillar ju att variera saker så just nu använder jag inte denna produkt, men jag tänker köpa den igen när min nuvarande tar slut. :)

 

 

Johanna: Tack! :) Nej jag har inga andra djur förutom Rut! 

Emma: Jag har två andra djur, en hund och en katt.

 

Jag har Theodor som är en norsk skogskatt:

Och Mozart som är en långhårig chihuahua:

(lägg märke till theodors tassar uppe till vänster, haha. Han följer alltid med på promenaderna!

 

Dom gillar varandra också vilket är väldigt tur, och gulligt. haha :)

 

Nej jag har inte ridit Fimpe men vad jag har sett så tror jag at han är rolig att rida han ser framåt och sammarbetvillig ut. I hoppningen ser han framåt ut och han tar tag i hindrena på ett bra sett. Fimpe är en fin häst som rör sig fint och trevligt och hoppar med bra teknik :)

 

Jag har haft tre hästar innan Rut. Min första var en New Forest c-ponny valack e. Anydale Martine u, Storodalens Cecilie. Jag och Jacob tävlade La och Lb med bra resultat vi testade även på någon Msv b och var med i Mitsvenskas Elit lag ett år. Jacob var en bra första ponny han var super snäll att rida och ställde alltid upp fast än han kom lite fel. Efter vi sålde Jacob så köpte jag en d-ponny Chuan Lad, "Ludde". Jag och Ludde hittade varandra fort och första året tävlade vi Lb & La med vinster och många placeringar. Året därpå hoppade vi några msv b i debuten rev vi sista hindret i omhoppningen och jag var överlycklig, fina ponny! Han var en superfin tävlingsponny och världens mysigaste.

 

När Ludde såldes så hade jag tänkt sluta med ridningen men efter tre månader så ändrade jag mig och ridningen var verkligen något jag ville fortsäta med. Så pappa och jag åkte iväg för att provrida och vi hittade min första storhäst. Nämligen Seppe. Han hade varit i Sverige tre veckor då jag köpte honom, en val. från Belgien e. Navarone. En riktig kanonkula som hade hoppat 135. Vi började träna och tävla, det gick rätt bra men jag fick kämpa för Seppe var väldigt het! När tävlingssesongen drog igång gick det rätt bra för oss och vi tog några placeringar. Men efter ett tag började han bli halt så vi fick behandla, sen vart ha bra och vi åkte iväg och tävlade och första klassen gick alltid bra men sen började han stanna igen =/ Så efter ett stort antal veterinär besök beslöt vi och veterinären oss för att han skulle få somna in :( Men det vart nog den bästa lösningen, man vill ju aldrig att en älskling ska gå och ha ont hela tiden.

 

Nej, jag har inte heller ridit Rut, men jag red därimot hennes föregående häst Seppe några gånger. :)
Rut ser ut att vara samarbetsvillig men att man måste vara på henne lite för att bakbenen ska komma igång ordentligt. Men när hon väl kommit igång ser hon ut att vara jätteambitiös. I hoppningen ser hon framåt och rolig ut och hon är en häst som hoppar fint och kan fatta egna beslut. Dvs. inse att "nä nu matte ska vi hoppa av" och göra det, det är en bra egenskap tycker jag! Det tyder ju på att hon är väldigt hinderklok. :)

 

Jag har haft två hästar innan Fimpe.  Min första var en gammal ridskolehäst som jag och mamma köpte när jag var 12 år gammal. Vi köpte en liten storhäst så att mamma också skulle kunna rida när jag inte hann eller ville. Spelade även mycket fotboll under tiden vi hade honom. Jag var inte alls intresserad utav vad tävling hette och då passade han mig väldigt bra. Kunna rida i skogen och ha någon träning lite nu och då. Vi hade honom (Comet) i 3 år. När vi sålde honom hade jag ett uppehåll med hästar och satsade mer på fotbollen. Jag red några gånger i veckan på ridskolan men hade fotbollen som förstahandsval. När jag sedan kände att jag ville ha häst igen och att jag även skulle tycka att det var kul med tävling, så sa mamma att jag först fick vara med i ridskolans ungdomssatsning på häst för att vi verkligen skulle veta om intresset för att tävla var genuint. Sagt och gjort så blev det så.

 

Efter ungefär ett år i den satsningen så köpte vi min andra häst, Corinne. Hon var ett sto efter Cortez som var 8 år gammal när vi köpte henne. Vi tävlade med rätt goda resultat i ungefär ett och ett halvt års tid, sedan blev hon skadad om och om igen och veterinärerna hittade inte vart de satt :( Alltså de hittade ju såklart hältor men de var inte de som var själva problemet, utan de kom ifrån (som vi senare fick veta) ett medfött fel i ryggen :( Jag vart verkligen jätteledsen när vi fick beskedet att hon skulle avlivas och funderade på alla möjliga lösningar som skulle göra att hon fick leva. Men när hon sedan visade symptom för att hon hade ont när hon bara gick till och från hagen så insåg jag att det här går inte. 

 

Efter Corinne var jag rätt ledsen och nere, funderade på om jag verkligen ville hålla på med hästar, om de var värt det osv. Kom fram till att jag skulle provrida nya hästar i alla fall och om jag hittade någon som jag ville ha så fick de bli så, och gjorde jag det inte, ja då skulle jag inte heller ha någon.

 

Provred flera hästar som jag tyckte var fina och "okej". Skickade dem till min tränare men hon tyckte antingen inte att jag skulle ha den eller att den skulle varit lite mer si eller så. Hade typ gett upp hoppet när min tränare bad mig att åka och titta på en 5årig valack i Västerås. Jag ville först inte, jag hade lite töntiga anledningar och dom var: jag ville inte ha en unghäst, jag ville ha ett sto och jag ville ha en häst med ett fint namn (hahah!?!?...förlåt Fimpe♥) Åkte i alla fall dit och tyckte väl att han var gullig osv, men att han kanske var lite liten (Corinne var närmare 170 och han var 164, så ni kan ju tänka er..) Hade inte så stora förhoppningar på att jag skulle fastna för honom när jag skulle rida men där hade jag fel. Jag minns (och det här låter JÄTTE klyshigt men det är verkligen sant) att jag helt ärligt hann rida några varv innan jag bara satt och log för mig själv. Det var som att jag hade bestämt mig redan innan jag hade hoppat honom, haha! Inte så smart när man ville ha en hopphäst kanske ;) Men som tur var så var/är han ju jätteduktig på att hoppa så de var ju aldrig något problem. :)

 

..Och jaa.. det var väl min lilla historia haha ;)

Hoppas att du är nöjd med våra svar, annars är det bara att fråga mer :)